Dagen börjar med att jag åker in till stan för att låna Per Nilssons nya bok, som bara fanns på Sture Bibliotek. Efter jag lånat boken inser jag snabbt att jag inte kunde vara kvar där pga min fobi för brats och drar tillbaka till centralen. Hungrig som fan var jag, både på mat och att få börja läsa. Jag drar över gatan och sätter mig på McDonalds (ät inte den där nya Shake-salladen, den smakar skit), slår upp min bok och läser intensivt.

Efter 45 minuter ungefär märker jag plötsligt hur en gammal kvinnohand lägger en platt och ihopknuten Coop-påse på bordet framför mig strax innan hon flyr mot utgången?! Jag tittar förvånat upp och hinner tänka att det kan ju vara vad fan som helst i den påsen. En död fisk. En giftorm. Bajs. En bild av Caroline af Ugglas. Vad som helst! Jag skjuter påsen ifrån mig medan jag tittar efter kvinnan som jag vid det här laget tar för givet är galen. Hon ser mig, stannar till och drar på hundögonsblicken. Jag säger er bara att den blicken skulle få mig att surfa på en krokodilrygg om det vore så! Med ett orat fakesmile drar jag påsen intill mig igen och hon ser lugnad ut och försvinner. Försiktigt knyter jag upp påsen och där i ligger ett adresserat brev till London tillsammans med en lapp där det står "Please would you be kind enough to post in postbox", underskrivet med något namn jag inte kan tyda (försök tyd själv om du vill på bilden nedan).



Jag tittar upp igen för att se om tanten står och lurar i något hörn, men icke då. Puts väck! Trots min nyfikenhet på vad det kunde innehålla så postade jag det efter att bara ha tittat in genom ett litet hål och konstaterat att det inte innehöll något läskigt vitt pulver eller så. När jag satt på pendeln hem funderade jag på varför hon inte postade brevet själv, hon hade ju trots allt fixat frimärken och sånt helt själv. Kanske var det en kärleksförklaring till någon som hon inte vågade posta själv och tänkte "jag ger brevet till någon random på stan och om den personen lägger det på lådan, då är det meningen!", eller så var hon bara allmänt stressad och tyckte att jag var en lat ungdom som behövde röra på mig eller så tänkte hon bara "haha, nu ska vi jävlas med någon dum brud på Donken och få henne att känna sig utvald trots att det inte står ett skit i brevet, höhöhö!" eller så var hon verkligen galen. Skumt var det i alla fall.