Biljetterna var klara sedan månader tillbaka och jag och Jörgen har nog aldrig varit så pepp inför någonting. Spelningen skulle äga rum i Fryshuset den 21 mars 2009. Hela veckan hängde vi på olika Sisters of Mercy-forum för att kolla upp vilka pubar i Stockholm som var värda att förfesta på med andra fans.

Dagen närmade sig och Sisters-tröjan åkte på. Vi grundade lite fint med cider och öl och åkte in till stan. När vi kom fram gick vi vidare till puben Brother Tuck, som de flesta pratat om på forumet. Vi slog oss ner och började räkna ner samtidigt som vi drack ett par till öl och cider. Tråkigt nog var det inte så mycket andra fans där, men vi klarade oss ganska bra på egen hand. Konserten började närma sig och vi drog oss mot Fryshuset. Vi var på extremt bra humör och peppade som galningar! Vi pissade i en buske och kände oss lite galna och sedan stod vi utanför Fryshuset.

Det första vi såg var en utvecklingsstörd som tippades ut ur en bil, men tänkte bara att de lär väl också få gå på konsert. Sedan såg vi oss omkring. Vi trodde inte våra ögon! Överallt, och då menar jag verkligen ö-v-e-r-a-l-l-t var det FULLT med mongon, efterblivna, CP-skadade och rullstolsbundna. Vi stod praktiskt taget och gapade över den parad som pågick rakt framför våra näsor. Självklart antog vi att vi kommit fel, eller hade alla dessa stackare fått fribiljetter?! Tiden gick och vi fick lite småpanik över att vi inte hittade den riktiga ingången, så vi frågade en snubbe i Taxi var Fryshuset Arenan låg. Han såg irriterad ut och pekade mot paraden. Vi trängde oss förbi alla mongon och kollade in, men där fanns bara ännu fler! Jag lovar, hela Sveriges utvecklingsstörda befann sig där den kvällen! Jag, Jörgen och flera tusen mongon.

Brother Tuck, The Sisters of Mercy och en rullstolsbunden. Vilken ska bort?

Vi gick ut och kände att vi måste lösa det här problemet snabbt. Till slut ställer Jörgen den smått ironiska frågan: "Vafan, är det rätt datum eller?" Han langar upp biljetten och lyser på den med mobilen. Fryser till. Säger inte ett ord. "Hanna, vad är det för datum idag?" kommer till sist. Jag svarar självklart att det är den tjugonde, för det är ju då konserten äger rum? Jörgen ser smått panikslagen ut när han svarar "Det står den TJUGOFÖRSTA här?!?" Sedan tittar vi bara på varandra och börjar asgarva! Vi sätter oss på bänken bakom oss och skrattar så mycket att vi knappt får luft. För det här är en händelse som bara kan hända oss känns det som. Efter att vi hade hämtat oss sånär tog vi oss tillbaka hem. Dagen efter gjorde vi om precis samma procedur, men denna gång med fler fans på förfesten och en riktigt bra spelning samma kväll. ;) Vad det var som anordnades på Fryshuset den 20 mars har vi försökt finna utan resultat..