Ringer SOS i Uppsala
Efter min och Karins roadtrip var det dags att ta sig med tåg från Mora tillbaka hem mot Märsta. Jag sover som en gris mellan Mora och Borlänge, i ca 15 min. För resten av timmen är det en kille som sitter och beklagar sig över sin flickvän i mobilen med en kompis. Tjejen hade blivit arg för att han bland annat hade glömt bort hennes namnsdag. När han äntligen la på började en list i tåget att skaka, men den var lätt åtgärdad med ett hårt knytnävsslag. Önskar att jag kunde änvänt det på killen med.
Jag hoppar av i Borlänge och ska ta tåget till Uppsala. Där ser jag två buddhistmunkar vandra förbi. I Borlänge? Men det var inte den enda chocken. Den ena munken gick och bar på en matchande Stadium-kasse. Jag tog en smygbild för att jag ville visa Jörgen.
Tåget mot Uppsala kom och jag läste klart min sjukt dåliga bok innan tåget passerat Sala. Mellan Sala och Uppsala blev jag åksjuk eftersom min och Karins kost det senaste dygnet endast hade bestått av ostbollar, muffins, chips, godis, kakor, riskakor och vindruvor.
Väl i Uppsala sätter jag mig och väntar på tåget som ska ta mig till Märsta. Jag sätter mig på en bänk och är överlycklig för den friska luften och illamåendet försvinner. I samma sekund som jag tänker detta tar de två personerna på vardera sida om mig upp en varsin cigg och tänder dessa precis som om de ingått en pakt. Jag bytte bänk.
När jag sitter på den där bänken så går helt plötsligt de två munkarna som jag såg i Borlänge förbi mig och jag hajade till över sammanträffandet. Sedan begravde jag näsan i en artikel om svininfluensan i Aftonbladet och hann konstatera att jag ska ha vaccin. Jag är för ung för att dö!
Sen händer det obehagliga. En helt klart påtänd man går runt och skriker på engelska att USA är ett jävla skitland och andra osammanhängande saker. Han skriker frågor om vad USA's president heter till de som går förbi och när de inte svarar skriker han "So you don't know that?! NO, BECAUSE YOU DON'T KNOW FUCKING ANYTHING!!!!!". Jörgen har lärt mig att man aldrig någonsin ska titta upp på såna människor, så jag låtsasläste min tidning. Dock var det ett annat ungt par som råkade titta dit som han blev fly förbannad på och frågade om det var honom de tittade på osv. När de vände bort sina huvuden skrek han att det var bra ungefär. Då fick jag nog och gick in och ringde 112. Fick prata med en snubbe som kopplade mig vidare till polisen. Vad händer då? Jo, ingen svarar. Heja Sverige! Sen kom mitt tåg in och jag gick in och satte mig fastän det var 15 min kvar till avgång. Där inne springer en annan påtänd kille runt. Han var dock inte agressiv, bara lite förvirrad. Då ringde jag Jörgen, hans röst får mig att känna mig trygg i de allra skummaste situationer. Sen gick den påtända killen.
När jag hoppar av tåget i Märsta möter älsklingen upp mig och när vi vänder oss om för att gå till bussen, gissa vad vi ser? Jo, munkarna som jag fotade i Borlänge.
Jag hoppar av i Borlänge och ska ta tåget till Uppsala. Där ser jag två buddhistmunkar vandra förbi. I Borlänge? Men det var inte den enda chocken. Den ena munken gick och bar på en matchande Stadium-kasse. Jag tog en smygbild för att jag ville visa Jörgen.
Värsta smygbilden, bah!
Tåget mot Uppsala kom och jag läste klart min sjukt dåliga bok innan tåget passerat Sala. Mellan Sala och Uppsala blev jag åksjuk eftersom min och Karins kost det senaste dygnet endast hade bestått av ostbollar, muffins, chips, godis, kakor, riskakor och vindruvor.
Karin fotade en del av eländet i bilen!
Väl i Uppsala sätter jag mig och väntar på tåget som ska ta mig till Märsta. Jag sätter mig på en bänk och är överlycklig för den friska luften och illamåendet försvinner. I samma sekund som jag tänker detta tar de två personerna på vardera sida om mig upp en varsin cigg och tänder dessa precis som om de ingått en pakt. Jag bytte bänk.
När jag sitter på den där bänken så går helt plötsligt de två munkarna som jag såg i Borlänge förbi mig och jag hajade till över sammanträffandet. Sedan begravde jag näsan i en artikel om svininfluensan i Aftonbladet och hann konstatera att jag ska ha vaccin. Jag är för ung för att dö!
Sen händer det obehagliga. En helt klart påtänd man går runt och skriker på engelska att USA är ett jävla skitland och andra osammanhängande saker. Han skriker frågor om vad USA's president heter till de som går förbi och när de inte svarar skriker han "So you don't know that?! NO, BECAUSE YOU DON'T KNOW FUCKING ANYTHING!!!!!". Jörgen har lärt mig att man aldrig någonsin ska titta upp på såna människor, så jag låtsasläste min tidning. Dock var det ett annat ungt par som råkade titta dit som han blev fly förbannad på och frågade om det var honom de tittade på osv. När de vände bort sina huvuden skrek han att det var bra ungefär. Då fick jag nog och gick in och ringde 112. Fick prata med en snubbe som kopplade mig vidare till polisen. Vad händer då? Jo, ingen svarar. Heja Sverige! Sen kom mitt tåg in och jag gick in och satte mig fastän det var 15 min kvar till avgång. Där inne springer en annan påtänd kille runt. Han var dock inte agressiv, bara lite förvirrad. Då ringde jag Jörgen, hans röst får mig att känna mig trygg i de allra skummaste situationer. Sen gick den påtända killen.
Uppsala-bo? Mycket troligt faktiskt.
När jag hoppar av tåget i Märsta möter älsklingen upp mig och när vi vänder oss om för att gå till bussen, gissa vad vi ser? Jo, munkarna som jag fotade i Borlänge.
Kommentarer
Trackback